OKR är en målstyrningsmetod som togs fram under 1970-talet av Andy Groove som arbetade, och införde OKR, på Intel. Idag är Google och LinkedIn kända ambassadörer för metoden.
OKR består av två delar; ”Objective” vilket står för mål och ”Key Results” som står för mätbara resultat. OKR ska vara tydligt kopplade till verksamhetsmålen.
Jag tycker att OKR är en superbra metod att arbeta med för att målsätta, mäta och prioritera vad som ska göras inom kommunikationsområdet, eller vilket annat verksamhetsområde som helst för den delen. Läs vidare så förstår du snart varför! 😊
Varför ska man jobba med OKR?
Några av fördelarna med att jobba med OKR:s är att de bidrar med fokus, prioriteringar och engagemang. Eftersom de är kopplade till verksamhetsmålen vet man att det man gör dagligen är uppgifter och aktiviteter som görs för att hela verksamheten, tillsammans, ska nå det stora målet (visionen). Du känner säkert igen att man kan springa runt och göra allt och ingenting på samma gång, vilket ofta är ett resultat av att det inte finns tydliga mål eller prioriteringar för din avdelning och din roll. Detta kan man till stor del råda bot på med OKR!
Det som jag framför allt gillar med metoden är att det inte enbart är fokus på måluppfyllelse, utan även på samarbete och utveckling. OKR ska sättas ambitiöst, precis över gränsen för vad man tror är möjligt. Detta kallas för stretch goals och anses uppmuntra kreativitet och engagemang. Att arbeta så kräver att man arbetar tillsammans och ser alla som viktiga kuggar i det stora hjulet. Det bygger också på att man följer upp ofta och därmed snabbare ser vad som funkar och inte vilket ger tillfälle att fundera över vad man kan göra annorlunda. Metoden bygger inte på att alla mål ska uppnås till 100 %, snarare ska man ligga på en måluppfyllelse runt 70 % – just för att man hela tiden ska utmana teamets kreativitet.
Med den här metoden blir det mycket lättare att prioritera vad man faktiskt ska ägna sin arbetstid åt. Man kan tydligt se hur ens bidrag till verksamhetsmålen gör skillnad och vad man på riktigt behöver göra för att nå dit. Det blir tydligare hur man behöver fördela sina resurser och man kan snabbt få en uppfattning om huruvida man gör rätt saker eller om man faktiskt ska styra om.
När random kollega kommer in för sjuttioelfte gången och ber dig göra hens Power Point-presentation kan du avgöra om du bör ta dig an den uppgiften eller inte, kopplat till vilka OKR:s du och ditt team arbetar med just nu och hur ni ligger till med dem. Ni har en begränsad tid och det gäller att prioritera den mot det som ni sätter upp i era OKR:s.
Såhär är OKR uppbyggt
OKR består som sagt av två delar; ”Objective” vilket står för mål och ”Key Results” som står för mätbara resultat.
Objective – Vad vill vi uppnå?
Ett Objective är ett mål och besvarar frågan ”Vad vill vi uppnå?”. Det ska vara kopplat till verksamhetens uppdrag och mål och det kan sättas på såväl verksamhets- som team- och individnivå. Med fördel är hela teamet med och påverkar och bestämmer målen på teamnivå. Ett Objective ska inte vara kvantifierat. Tre till fyra Objectives per kvartal är lagom för att kunna hålla fokus.
Exempel på Objective
Alla OKR ska alltså ha en tydlig koppling till verksamhetens vision, uppdrag och mål. Vi tänker att verksamheten har som ett långsiktigt mål att var en attraktiv arbetsgivare. För att kommunikationsavdelningen ska veta hur de ska bidra till detta tas två Objectives fram.
#1 Vi ska öka våra ledares kommunikationskompetens
#2 Vi ska utveckla vår närvaro på LinkedIn
Key Results – Hur vet vi att vi är på rätt väg?
Varje Objective delas upp i Key Results. Ett Key Result besvarar frågan ”Hur vet vi att vi är på rätt väg?”. Vanligtvis består ett Objective av tre till fem Key Results, vilket är de mätbara mål som ni tror krävs för att uppnå ert Objective för en viss period. Att det är mätbart måste inte betyda att det är kvantifierat, det går också att mäta som i att man har eller inte har gjort något. Det man ska komma ihåg är att ett Key Result inte är en ”att göra”-lista utan ett fokus på vad man önskar för resultat för att uppnå sitt Objective.
Exempel på Key Results
De två Objectives som togs fram i exemplet ovan kompletteras med varsitt (i verkligheten flera) Key Results.
#1 Minst 50 % av ledarna ska ha gått kommunikationskursen i den interna ledarutbildningen
#2 Ansökningar från LinkedIn ska öka med 3 %
Initiative – Vad behöver vi göra?
Initiative, däremot, är mer som en ”att göra”-lista om man (jag) uttrycker sig lite slarvigt. Varje Key Result kan nämligen ha flera Initiatives som besvarar frågan ”Vad behöver vi göra?”. Det handlar alltså om de aktiviteter som ni tror kommer att påverka era Key Results positivt. Ni vet inte om de kommer att göra det med 100% säkerhet förrän ni testat och utvärderat dem.
Exempel på Initiative
Till varje Key Result kopplas (flera) Initiative på.
#1 Skriva en intressant copy om kursen till kurskatalogen (kopplat till OKR #1)
#2 Öka annonsbudgeten med 500 SEK per platsannons (kopplat till OKR #2)
När ni utvärderar ett Initiative kan ni ställa frågor som
– Ledde det här initiativet till önskat resultat? Varför/varför inte?
– Vad har vi lärt oss och vad gör vi nästa gång?
Följ upp vecko- och kvartalsvis – och var flexibel!
Som alltid när man sätter mål är det viktigt med uppföljning. OKR:s bestäms och utvärderas ofta kvartalsvis. Key Results följs med fördel upp veckovis. Når ni alltid 100 % på era OKR:s är det dags att fundera på om ribban ska höjas. Och glöm inte; om verksamhetens mål eller förutsättningar förändras – ändra i era OKR:s om det behövs!
OKR för kommunikationsavdelningar
Många kommunikationsavdelningar har idag svårt att visa hur avdelningens arbete, insatser och aktiviteter faktiskt bidrar till verksamhetens mål. Det är inte lika konkreta resultat som att läsa budgeten – gick vi plus eller minus? Med OKR kan man tydligare visa på vad man faktiskt gör och att det har en direkt koppling till verksamhetsmålen och måluppfyllelsen. OKR som mätmetod kan såklart kompletteras med fler mätmetoder som exempelvis KPI:er (Key Performance Indicators), attitydundersökningar och varumärkeskännedom.
Yes, det var en introduktion i målstyrningsmetoden OKR. Verkar det intressant? Är det något du tror att ni kan ha användning för där du jobbar? Berätta gärna och ställa frågor i kommentarerna!
Är du nyfiken på att lära dig ännu mer om OKR har du massor av kunskap bara en googling bort. Eller så kan du höra av dig till Karamell 🙂
